Davidstjärnan är judarnas symbol. Davidsstjärnan är en relativt ny symbol för judendomen, symbolen förekommer väldigt sällan i den tidiga judiska litteraturen. Tidigare var det främst den Menora (=sjuarmade ljusstaken) som symboliserat judendomen. Det finns många teorier om vad davidsstjärnan betyder och står för. Några menar att på grund av att stjärnan är hoptvinnad så går den inte att separera på precis som det judiska folket. Andra menar på att den nedre delen av stjärnan pekar neråt mot den mänskliga världen och den övre delen pekar uppåt mot Gud. Andra judar menar att stjärnans tre sidor representerar de tre olika typer av judar som finns. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Davidsstj%C3%A4rna   

Sabbaten är den judiska vilodagen och firas varje vecka från solnedgången fredag kväll tills tre stjärnor syns på lördag kväll, för att ge möjlighet att begrunda världens skapelse. Sabbat har mycket stor vikt i den judiska religionen vilket gör den till en av de viktigaste högtiderna inom judendomen. Under Shabbat får enligt traditionell judisk uppfattning inget arbete utföras. Det är heller inte tillåtet att resa, att bära saker utomhus eller tända/släcka eld. Eftersom elektricitet anses som en form av eld är det enligt ortodox judendom inte tillåtet att sätta på eller stänga av ström. Dessa förbud får endast brytas för att rädda människoliv. Sabbatsfirandet inleds med att någon av de närvarande kvinnorna tänder levande ljus och läser en välsignelse över dem.Under fredagskvällen äter man också en liten festmåltid som inleds med  ett helgande av Shabbat, genom att man läser välsignelser över vinet, och äter av det särskilda sabbatsbrödet. Lördagsmorgonens gudstjänst anses som veckans viktigaste i de flesta riktningar av judendomen. Det är då man läser veckans parasha som är ett avsnitt ur Torah. Efter läsningen ur Torah läses också en s.k haftarah som är en profettext. Shabbat avslutas med en ceremoni som kallas Havdalah. En bägare innehållande vin hålls upp och ett ljusarrangemang bestående av minst två sammanflätade ljus tänds. Sen läses en text där gränsen mellan Sabbats helighet och den övriga veckan markeras. En liten dosa med väldoftande kryddor räcks runt bland de samlade som sedan håller upp händerna mot havdalahljuset och låter det reflekteras på naglarna. Sedan dricker man ur vinbägaren. Till sist sjungs sångerna Elijahu Hanavi om profeten Elias, och Shavuah Tov, en god vecka.

Den första bilden visar en sabbatsdukning och den andra bilden visar det särskilda brödet som kallas för Chalot. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sabbat

Synagogan är en judisk samlingslokal till för tillbedjan och religiösa studier. På traditionella synagogor ses ofta tolv fönster som ska symbolisera de tolv judiska stammarna. En synagoga är inte på något sätt någon nödvändighet för en judisk gudstjänst. Den kan hållas nästan var som helst, givet att  10 vuxna judar (judiska män i ortodoxa församlingar) finns närvarande. Varje synagoga har även en läspulpet och ett skåp där torah-rullarna förvaras. En synagoga är alltid byggd så att Aron Hakodesh står åt öster mot Jerusalem. Den viktigaste skillnaden mellan ortodoxa synagogor och reformsynagogor är att i reformsynagogor sitter männen och kvinnorna tillsammans när de ber, men i ortodoxa synagogor är de åtskilda. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Synagoga

Hejsan! 

Ligger före i tidsplaneringen vilket är toppen då jag kommer utöka min religionsresa med att undersöka hinduismen och buddishmen också! :) Men nu kommer vi lägga vår fokus på judendomen! Just nu befinner jag mig i Israel och ska försöka lära mig om den judiska religionen, vilket jag ser framemot. Judendomen är den religions som intresserar mig mest! 

Judendomen har en av de äldsta religiösa traditionerna som finns och som utövas än idag. Många av dess texter och traditioner är centrala även för islamen och kristendomen. 2007 uppskattades antalet judar. Då fanns det cirka 14,5 miljoner, varav 41 procent bosatta i Israel. Till skillnad från kristendomen och islam finns det inte inom judendom några officiella trosuppfattningar eller allomfattande doktrinella villkor som utgör villkor för att vara medlem. Det är mitzvoth (cermonin) som står som stomme inom Judendomen, och tron spelar en underordnad roll i jämförelse med kristendomen. En person kan ses som jude om hen håller fast vid ett helt system av trosatser som gäller den Allsmäktige och livet efter döden eller om hen håller fast vid ett antal enkla trosuppfattningar som ge innebörd till befintlig ritual, eller (åtminstone i liberal judendom) till och med om hen inte alls tror på Gud. Traditionell judendom håller fast vid att en jude, oavsett född eller omvänd, är en jude för all tid. Sålunda anses den jude, som hävdar sig vara ateist eller som konverterar till en annan religion, fortfarande vara jude. Enligt den reformistiska judendomen anser man att alla som har antingen en mor eller far som är judisk är jude. Detta frångår således den ortodoxa principen att endast den vars mor är judisk räknas som jude.

Inom judendomen har Jesus inte någon religiös funktion. Vissa judar betraktar Jesus som en historisk person, andra förnekar hans existens och säger att Paulus var kristendomens grundare.

Alla Jesu uttalanden i det Nya testamentet utgör för judarna redan kända grundprinciper och tillägger inte något väsentligt till Torahn. Judenheten tror på de löften som finns i Tanach (Gamla Testamentet) om en Messias men avvisar att han skulle ha varit Jesus. Istället väntar de fortfarande på Messias som enligt judisk lära inte kommer att vara gudomlig utan mänsklig. Specifikt avvisar judendomen vidare treenighetsläran med hänvisning till bland annat Femte Mosebok 6:4. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Judendom