Kvinnan och mannen har samma värde inom judendomen, ingen är förmer än den andra. I det religiösa livet har mannen fått andra uppgifter än kvinnan, exempelvis måste tio män vara närvarande på en gudstjänst för att vissa böner ska kunna läsas. I den liberala och konservativa judendomen får kvinnan en alltmer framträdande plats i synagogan. Stockholms Judiska församling har exempelvis egalitära gudstjänster där kvinnor läser ur Torah, något som annars inte har förekommit. I liberala synagogor, främst i Storbritannien och USA, finns även kvinnliga rabbiner och kantorer. Hos de ortodoxa kvinnorna är det vanligt att täcka håret som bevis på att de är gifta.

Judarna anser att meningen med livet är att använda den kapacitet och den förmåga vi är födda med, för att bli den bästa person vi kan bli – inte bara för vår egen skull utan även för hela mänsklighetens skull. De anser även att alla människor är likvärdiga eftersom alla är skapade av samma Gud. Människan har förmågan att tänka och skapa, har förmågan till kärlek och medlidande och har en fri vilja. Var och en måste i mån av kraft och förmåga delta i arbetet att skapa en bättre värld för allas bästa. Judendomen anser även att Gud har skapat varje människa med både kropp och själ. Båda två är lika heliga. Varje enskild individ ska ta hand om dem båda på bästa möjliga sätt. Man ska undvika det som är skadligt mot ens såväl fysiska som mentala hälsa. 

Om moderns fysiska hälsa är i fara pga graviditeten, räknas moderns liv som viktigare. Dagens judendom räknar även in psykisk ohälsa hos modern. Att göra abort av sociala och ekonomiska skäl anser vi vara helt fel. Självfallet är det helt felaktigt att använda abort som ett försenat preventivmedel. Ett preventivmedel får inte hindra mannens säd, exempelvis kondomen. Ett preventivmedel som är tillåtet är p-piller. En annan aspekt är att "livet går före allt så kondomer kan användas för att förhindra spridning av AIDS och könssjukdomar. Judendomen anser att homosexuella relationer är en realitet och att den moderna judendomen har utvecklat en tolerans, där homosexualitet inte fördöms. Det är uppenbart att det finns kärlek mellan homosexuella personer. Däremot är  ortodoxa grenar av judendomen har en mer negativ attityd än konservativa och liberala. 

Döden är lika naturlig som livet som mn inte skall skrämmas av. Judendomen anser att det finns ett andligt tillstånd efter döden. Det kan däremot inte beskrivas i detalj eftersom det finns olika tankar om livet efter detta. Judendomen lägger dock vikten på livet inte på livet efter detta.  Den judiska begravningen skiljer sig från den svenska framförallt i att den redan sker efter ett par dagar. Ritualerna kring död och begravning är fastställda i detalj.  Man ska visa respekt för den döde. Alla döda hanteras precis likadant och man ska återföra de sörjande så snabbt som möjligt till ett normalt vardagsliv.

Första bilden är på en rabbin och den andra bilden är på judarnas sjuarmade ljusstake. 

Källa: http://www.jfst.se/judendom/faq.php?title=Vanliga+fr%E5gor

Bar Mitzvah är när pojken har uppnått religiös myndighetsålder. Detta sker vid tretton års ålder. Bar mitzva sker automatiskt men det är dock brukligt att hedra tillfället genom att delta i en gudstjänst och att då kallas fram att välsigna Torahn, samt ibland att läsa ett avsnitt av Torah på hebreiska. Tjejernas motsvarighet heter Bat Mitzvah och sker vid 12 års ålder. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bar_mitzva

Davidstjärnan är judarnas symbol. Davidsstjärnan är en relativt ny symbol för judendomen, symbolen förekommer väldigt sällan i den tidiga judiska litteraturen. Tidigare var det främst den Menora (=sjuarmade ljusstaken) som symboliserat judendomen. Det finns många teorier om vad davidsstjärnan betyder och står för. Några menar att på grund av att stjärnan är hoptvinnad så går den inte att separera på precis som det judiska folket. Andra menar på att den nedre delen av stjärnan pekar neråt mot den mänskliga världen och den övre delen pekar uppåt mot Gud. Andra judar menar att stjärnans tre sidor representerar de tre olika typer av judar som finns. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Davidsstj%C3%A4rna   

Sabbaten är den judiska vilodagen och firas varje vecka från solnedgången fredag kväll tills tre stjärnor syns på lördag kväll, för att ge möjlighet att begrunda världens skapelse. Sabbat har mycket stor vikt i den judiska religionen vilket gör den till en av de viktigaste högtiderna inom judendomen. Under Shabbat får enligt traditionell judisk uppfattning inget arbete utföras. Det är heller inte tillåtet att resa, att bära saker utomhus eller tända/släcka eld. Eftersom elektricitet anses som en form av eld är det enligt ortodox judendom inte tillåtet att sätta på eller stänga av ström. Dessa förbud får endast brytas för att rädda människoliv. Sabbatsfirandet inleds med att någon av de närvarande kvinnorna tänder levande ljus och läser en välsignelse över dem.Under fredagskvällen äter man också en liten festmåltid som inleds med  ett helgande av Shabbat, genom att man läser välsignelser över vinet, och äter av det särskilda sabbatsbrödet. Lördagsmorgonens gudstjänst anses som veckans viktigaste i de flesta riktningar av judendomen. Det är då man läser veckans parasha som är ett avsnitt ur Torah. Efter läsningen ur Torah läses också en s.k haftarah som är en profettext. Shabbat avslutas med en ceremoni som kallas Havdalah. En bägare innehållande vin hålls upp och ett ljusarrangemang bestående av minst två sammanflätade ljus tänds. Sen läses en text där gränsen mellan Sabbats helighet och den övriga veckan markeras. En liten dosa med väldoftande kryddor räcks runt bland de samlade som sedan håller upp händerna mot havdalahljuset och låter det reflekteras på naglarna. Sedan dricker man ur vinbägaren. Till sist sjungs sångerna Elijahu Hanavi om profeten Elias, och Shavuah Tov, en god vecka.

Den första bilden visar en sabbatsdukning och den andra bilden visar det särskilda brödet som kallas för Chalot. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sabbat

Synagogan är en judisk samlingslokal till för tillbedjan och religiösa studier. På traditionella synagogor ses ofta tolv fönster som ska symbolisera de tolv judiska stammarna. En synagoga är inte på något sätt någon nödvändighet för en judisk gudstjänst. Den kan hållas nästan var som helst, givet att  10 vuxna judar (judiska män i ortodoxa församlingar) finns närvarande. Varje synagoga har även en läspulpet och ett skåp där torah-rullarna förvaras. En synagoga är alltid byggd så att Aron Hakodesh står åt öster mot Jerusalem. Den viktigaste skillnaden mellan ortodoxa synagogor och reformsynagogor är att i reformsynagogor sitter männen och kvinnorna tillsammans när de ber, men i ortodoxa synagogor är de åtskilda. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Synagoga

Hejsan! 

Ligger före i tidsplaneringen vilket är toppen då jag kommer utöka min religionsresa med att undersöka hinduismen och buddishmen också! :) Men nu kommer vi lägga vår fokus på judendomen! Just nu befinner jag mig i Israel och ska försöka lära mig om den judiska religionen, vilket jag ser framemot. Judendomen är den religions som intresserar mig mest! 

Judendomen har en av de äldsta religiösa traditionerna som finns och som utövas än idag. Många av dess texter och traditioner är centrala även för islamen och kristendomen. 2007 uppskattades antalet judar. Då fanns det cirka 14,5 miljoner, varav 41 procent bosatta i Israel. Till skillnad från kristendomen och islam finns det inte inom judendom några officiella trosuppfattningar eller allomfattande doktrinella villkor som utgör villkor för att vara medlem. Det är mitzvoth (cermonin) som står som stomme inom Judendomen, och tron spelar en underordnad roll i jämförelse med kristendomen. En person kan ses som jude om hen håller fast vid ett helt system av trosatser som gäller den Allsmäktige och livet efter döden eller om hen håller fast vid ett antal enkla trosuppfattningar som ge innebörd till befintlig ritual, eller (åtminstone i liberal judendom) till och med om hen inte alls tror på Gud. Traditionell judendom håller fast vid att en jude, oavsett född eller omvänd, är en jude för all tid. Sålunda anses den jude, som hävdar sig vara ateist eller som konverterar till en annan religion, fortfarande vara jude. Enligt den reformistiska judendomen anser man att alla som har antingen en mor eller far som är judisk är jude. Detta frångår således den ortodoxa principen att endast den vars mor är judisk räknas som jude.

Inom judendomen har Jesus inte någon religiös funktion. Vissa judar betraktar Jesus som en historisk person, andra förnekar hans existens och säger att Paulus var kristendomens grundare.

Alla Jesu uttalanden i det Nya testamentet utgör för judarna redan kända grundprinciper och tillägger inte något väsentligt till Torahn. Judenheten tror på de löften som finns i Tanach (Gamla Testamentet) om en Messias men avvisar att han skulle ha varit Jesus. Istället väntar de fortfarande på Messias som enligt judisk lära inte kommer att vara gudomlig utan mänsklig. Specifikt avvisar judendomen vidare treenighetsläran med hänvisning till bland annat Femte Mosebok 6:4. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Judendom