De judiska matreglerna anses vara till för att lära oss att välja. Alla djur måste stilla sin hunger. Djuren äter vad som helst (som just sådana djur kan äta). Människan är det enda djur som kan välja och genom att vi väljer vad vi äter, visar vi att vi inte bara är djur, utan också människor. Genom att judarna bara väljer att äta det som Gud befallt dem att äta, höjer de ätandet till att en religiös handling. All frukt och alla grönsaker är tillåtna att äta. Man får äta följande: 

Man får inte äta: 

Källa: http://www.judiskaforsamlingen.se/sv/Judendomen/Kosher/tabid/160/Default.aspx

Detta är islamens symbol: 

Man brukar fira ramadan om man tror på islam Genom att från gryning till skymning helt avstå från mat, dryck och samlag ska muslimer som deltar i fastan lära sig tålamod och ödmjukhet och öka sitt medvetande om religionen. De ber till Allah mer än vanligt och önskar då förlåtelse för gångna synder och vägledning för att leva rättfärdigt och rena sig själva. Alla förväntas uppträda väl, ge allmosor, högakta sin familj och undvika våld, ilska, avundsjuka, småaktighet, girighet och ryktesspridning. Ramadan är också en tid för festligheter då familjer, släktingar och vänner träffas för att bryta fastan eller äta senare måltider tillsammans.

Inom den islamska religionen finns det fem stöttepelare som alla muslimer följer. Det är följande:

1. Trosbekännelsen:
Ordet Shahadah betyder att observera, att vittna om, eller intyga. När man gör trosbeskännelsen så brukar man uttala orden: "Det finns ingen gud utom Allah och Muhammed är guds profet" (på arabiska:  أشهد أن لا إله إلاَّ الله و أشهد أن محمد رسول الله (ʾašhadu ʾan lā ilāha illā-llāh, wa ʾašhadu ʾanna muḥammadan rasūlu-llāh), eller لا إله إلا الله محمد رسول الله (Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi). Den som i närvaro av två muslimer uttalar dessa ord uppriktigt på arabiska, men inte under tvång eller inte fått kunskap för att förstå, anses av de troende ha konverterat till Islam. Dock anses det  av vissa muslimer att det är tillräckligt om dessa ord sägs i ensamhet med Allah som enda vittnet.

2. Tidebönen:
Salah är tidebönen som uträttas fem gånger om dagen och är också en av islams fem stöttepelare. För att utföra en salah måste man ha nått pubertetsålder och vara mental frisk. Man måste även vara kroppsligen ren, ha rena kläder och ha en plats där salât kan utföras. Dessutom måste man vara rituellt ren, vara klädd enligt föreskrifterna och hålla tiderna då salah ska förrättas eftersom bönen är tidsmässigt bunden utefter solens gång. Man ska även stå vänd mot qibla och ha rätt intention.

3. Allmosan:
Zakat är den tredje stöttepelaren inom islam och innebär att man ska dela med sig av det man har fått från Allah till de fattiga och behövande. Zakat ska ges i allt från pengar till kunskap. det varje muslims religiösa skyldighet att betala skatten, zakat. Zakat är obligatorisk för en muslim där förmögenheten överstiger 20 guld dinarer och 200 silver dirhams. Att förneka Zakat är som att förneka den islamiska tron. Varje år ger sunnimuslimer 2,5% av sin förmögenhet i välgörenhet till de fattiga. 

4. Fastan:
Enligt sunnimuslimerna är fastan under ramadan den nästsista pelaren i islam. 

5. Vallfärden:
Som frisk, vuxen muslim som har råd att göra en vallfärd till Islams heliga stad, Mekka, är förpliktigad att göra detta. Den ska göras mellan den 8:e och 12:e dagen i dhu-I-hiijah som är den 12:e månaden i den muslimska kalendern. Under dessa dagar vallfärdar miljontals muslimer till Mekka från hela världen. Eftersom den muslimska kalendern är en månkalender där månaderna är kortare än i den gregorianska kalendern, infaller hajj på olika datum i västerländsk tideräkning varje år. Vallfärden har en förislamsk historia; under vad som inom islam kallas "okunnighetens tid", vallfärdade folk från olika religioner till Mekka för att dyrka sina gudomar. Hajji är en hederstitel som varje muslim har rätt att bära om hen har vallfärdat till Mekka. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hajj

Koranen är islams heliga skrift och är skriven på arabiska. Koranen är även kallad al-Qur'ān al-Karīm, vilket betyder "den ädla recitationen". I koranen finns 144 kapitel som handlar om profeten Muhammeds uppenbarelser. De 114 surorna (=kaptiel), som koranen är uppdelad i, kan även delas upp i olika grupper. De två huvudgrupper som de går att dela upp surorna i är baserade på var Muhammed befann sig när de uppenbarades och skrevs ner. De suror som skrevs ner någon gång mellan år 610-622 i Mekka, placeras i Mekka-gruppen. Sedan finns den andra huvudgruppen med suror som skrevs efter att Muhammed blev bannlyst från Mekka och bosatte sig i Medina, därav är de Medina-kapitel. Denna uppdelning av kapitlen är inte helt tydig. Alla surorna går inte att placera i den ena eller andra gruppen, utan vissa har varit mittemellan som någon sorts övergång mellan de båda grupperna. Det kan därför förekomma ett Mekka-kaptiel bland Medina-kapitlen. Översättningar räknas inte som själva Koranen i sig, utan som tolkningar av dess mening och budskap. Koranen kan läsas med flera olika  s.k qira'at (lässtilar) baserat på olika dialekter vilket ändå räknas som språk ur en vetenskapligt synvinkel. Koranen skrevs på läderbitar och benbitar och sten och varje dag under Ramadan lästes Koranen framför Muhammad. Omar, den andre kalifen, lät samla alla bitarna och förvara dem hos sin dotter Hafsa, som varit gift med Muhammad. Osman, den tredje kalifen, lät skriva rent dem. På den tiden levde fortfarande alla muslimer som kunde läsa och skriva Koranen i original. De flesta av Muhammeds följeslagare kunde Koranen utantill eftersom det är omöjligt att ändra något i Koranen därför är många som kan den utantill. Koranen är Guds sista uppenbarade ord och den grundläggande källan till Islams lärdomar och lagar. Koranen handlar om trons fundament, moral, mänsklighetens historia. Gudsdyrkan, vetenskap, visdom, förhållandet mellan Gud-människa samt alla sidor av människors sociala liv och inbördes förhållanden. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Koranen, http://www.islamguiden.com/koranen.shtml 

En moské är en muslimsk byggnad avsedd för bön, predikan och undervisning. Moskéer kan se lite olika ut men kännetecknas av sina minariteter. Där brukar böneutroparen kalla till bön fem gånger om dagen, men de flesta böneutropare har utbytts med ett högtalarsystem. En moské brukar även ha kupolformade tak. Utanför moskén finns alltid en fontän eller likanande innan en gudstjänst. Troende muslimer brukar oftast be en gång i veckan, oftast på fredagar. Bönen brukar ledas av en imam. I Sverige finns inga moskéer, men det finns källarmoskéer som oftast är källare, föreningssalar eller en lägenhet. Enbart i Rosengård finns ungefär 15 källarmoskéer.

Att utföra Sajdah, att falla ned inför Gud, visar människans ödmjukhet inför sin Skapare. Att falla ned inför Gud är också ett tecken på att man lyder Honom och accepterar Hans överhöghet. Sajdah betyder "tillbedja, nedfalla". 

I alla moskéer finns en bönenisch, en s.k Mihrab, som är riktad mot Mekka och den heliga moskén. På så vis ber alla muslimer i samma riktning, vilket symboliserar muslimernas enhet och deras strävan efter samma mål - att följa Guds lagar och vara Honom till behag. I bönen är muslimerna helt koncentrerade på sin andakt och därför bör moskéernas utsmyckningar vara enkla och diskreta, för att inte avleda uppmärksamheten. 

(Moskén i förra inlägget ligger i Burnei) 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Moské, http://www.islamiska.org/s/moske.htm