Jaha, då kommer vi gå över till den kristna religionen som är den största världsreligionen. Den har 2,1 miljarder anhängare, i procent blir detta ungefär 33% enligt en mätning från 2007. 17,33% är katoliker, 5,8% protestanter, 3.42% ortodoxa och 1,23% anglikaner. Precis som islam och judendomen så tillhör kristendomen en abrahamitisk religion. Kristendomen är en statsreligion i sexton länder. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristendom 

Hinduismen är den tredje största världsreligioner med ca 900 miljoner anhägare i bara Indien. Resterande utövare återfinns över hela världen, exempelvis i Nordamerika och Storbritannien dit många indier utvandrat men sedan länge även i närliggande Nepal och Bangladesh och på andra håll i Sydostasien. Hinduismen egentligen ett  samlingsnamn för en hel del olika traditioner och trosinriktningar med vissa gemensamma drag (en tro på dharma, karma, reinkarnation mm) men utan bestämd definition eller organisation. Religionen skiljer sig också från andra religioner genom att den är baserad på ett stort antal skrifter där de äldsta dateras från runt 1500 före Kristus. För en hindu finns det 4 accepterande mål att sträva efter. Dessa mål är makt och rikedom (artha), sinnlig njutning (kama), att man så väl som möjligt lever efter vissa normer (dharma) och förlossning från återfödslarna (moksha). Livscykeln, alltså födsel – liv – död – återfödsel kallas för samsāra. Karma är ett viktigt begrepp för hinduerna eftersom det innefattar en vuxen persons handlingar och dess konsekvenser. Karma sammanställs och följer med en person i nästa liv. 

Inom hinduismen innefattas bland annat de som tror på en gud, de som tror på flera gudar och de som ser på gud som ett andligt väsen där universum, naturen och gud är en och samma sak. Icke-våld är en viktig lärdom för hinduer eftersom utövandet av våld mot allt levande anses försämra ens karma och därmed möjligheterna att nå moksha. En logisk följd av detta är att många hinduer är vegetarianer även om man skiljer sig åt på man äter och inte. Även de som äter kött skulle dock aldrig få för sig att äta nötkött då kossor anses vara heliga inom hinduismen.

Att be till gudar är ett centralt sätt för en hindu att praktisera sin tro. I praktiken innebär det att man beger sig till ett tempel eller annan helgedom. Man kan även be framför ett relikskrin i hemmet. Ofta ber man framför en bild eller annan symbol men också framför icke-materiella objekt som man via meditation föreställer sig i det inre. Detta fungerar som fungerar som en länk till gud. Ett tempel är gudarnas palats och hem. Själva böneobjektet förvaras allra längst in i templet och endast prästerna har tillträde dit. De som besöker templet ägnar sig åt ritualer som att vandra medsols runt templet eller att skänka offergåvor som mat och blommor och läsa långa texter med gudens namn. Det finns fester knutna till templet som löper genom hela året men festerna kan variera lite beroende på vart man bor och vilken inriktning man har. Några av de större festerna är Maha Shivaratri, Holi, Kumbh Mela, Dussera, Diwali och Ram Navami.

Den första bilden visar ett tempel och på den andra bilden visas Shiva som är lärdomens gud inom hinduismen. 

Källa: http://www.resoteket.se/indien/91-om-landet/244-hinduismen 

Inom hinduismen finns olika riter. Jag tänker kolla närmare på dem! 

1. Antyesti:

Denna ritual uppkom ursprungligen på grund av att man behövde göra sig av med den dödes kropp på ett mänskligt sätt. Detta utvecklade sig så småningom till en religiös rit. Antyesti är den hinduiska kremeringsritualen och meningen med ritualen är att skydda de efterlevande mot den orenhet som en död människa bär med sig och att ge frid till den avlidnes själ och samtidigt göra det möjligt för den att gå vidare till förfädernas värld. För familjen handlar ritualen om att genomgå en rening där man rakar och klipper håret. Man brukar även fasta och bära speciella kläder. Orenheten hos de som är kvarlevande förblir tills antyesti-ritualen är genomförd.

2. Japa:
Japa är en form av tillbedjan där man upprepar gudomens namn genom att säga det högt eller forma det med läpparna. Ibland används även ett japamala som är ett radband. Att göra detta kallas för att recitera. När man utför japa så använder man ofta ett mantra. Det kan till exempel vara att säga aum namah shivaya på utandningen för varje kula i radbandet medan man tänker samma mantra på inandningen. En viktig aspekt av japa är att lyssna på det mantra man säger. 

3. Puja:

Puja är en bön som man utför varje morgon efter att man har badat eller klätt sig. Man måste utföra puja innan man äter och/eller dricker. Ritualernas moment varierar mellan olika personer, men recitering med hjälp av ett radband ingår ofta. Ett annat moment som oftast ingår är offer av mat eller blommor till en gudabild. Puja sker individuellt. Man renar sig först med vatten och tar av sig skorna. Bönen sker sittande, hemma eller i tempel (förrättas då av en präst från ett brahminkast och då är tempelbesökarna endast åskådare) framför en gudabild. Man smörjer gudabilden med väldoftande oljor och ger små gåvor åt i form av sötsaker, frukt eller blommor. En viktig del av bönen är meditationen där man fokuserar på andning och mental koncentration.

4. Änkebränning:
En hinduistisk änka brukar bränna sig levande på mannens likbål. Än idag anses det dock som en i hög grad religiös handling att ta bålet. Det senaste kända exemplet är från byn Deorala i Rajastahn 1987 där en ung och nygift kvinna vid namn Roop Kanwar blev änka och efter eget val satte sig högst upp på likbålet och lät sig förtäras av lågorna. Sedan detta blivit känt samlades hundratusentals människor i byn vid en särskild ceremoni 10 dagar efter hennes död, för att få del av den välsignelse hon troddes ha nedbringat över marken där hon dog. Däremot är det i nutida Indien änkebränning inte endast förbjudet utan också ytterst ovanligt.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Hinduismens_riter

Hinduism är ett ord för religioner och sedvanor som hör samman med olika folkslag i Indien. Det finns hinduer även på Bali och Java så hinduismen finns även hos andra folkgrupper. Ordet "hindu" kommer från persiskt ord som togs upp av de gamla grekerna. Det betyder indier. På svenska betyder ordet hindu att man tillhör religionen precis som muslim, kristen och jude eller buddhist. Vad gäller hinduismen använder indierna själva beteckningen Sanatama dharma vilket betyder den eviga läran eller den eviga sanningen. Det finns som över 1 miljard anhängare. De flesta bor i Indien, men det finns stora minoriteter i resten av Syd-och Sydostasien. Gemensamt för dem som kallas hinduer är respekten för den heliga kon, tron på karma, delaktigheten i kastväsendet, och tron på reinkariton. 

På bilden nedan ser du hinduismens symbol. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism 

Kvinnan och mannen har samma värde inom judendomen, ingen är förmer än den andra. I det religiösa livet har mannen fått andra uppgifter än kvinnan, exempelvis måste tio män vara närvarande på en gudstjänst för att vissa böner ska kunna läsas. I den liberala och konservativa judendomen får kvinnan en alltmer framträdande plats i synagogan. Stockholms Judiska församling har exempelvis egalitära gudstjänster där kvinnor läser ur Torah, något som annars inte har förekommit. I liberala synagogor, främst i Storbritannien och USA, finns även kvinnliga rabbiner och kantorer. Hos de ortodoxa kvinnorna är det vanligt att täcka håret som bevis på att de är gifta.

Judarna anser att meningen med livet är att använda den kapacitet och den förmåga vi är födda med, för att bli den bästa person vi kan bli – inte bara för vår egen skull utan även för hela mänsklighetens skull. De anser även att alla människor är likvärdiga eftersom alla är skapade av samma Gud. Människan har förmågan att tänka och skapa, har förmågan till kärlek och medlidande och har en fri vilja. Var och en måste i mån av kraft och förmåga delta i arbetet att skapa en bättre värld för allas bästa. Judendomen anser även att Gud har skapat varje människa med både kropp och själ. Båda två är lika heliga. Varje enskild individ ska ta hand om dem båda på bästa möjliga sätt. Man ska undvika det som är skadligt mot ens såväl fysiska som mentala hälsa. 

Om moderns fysiska hälsa är i fara pga graviditeten, räknas moderns liv som viktigare. Dagens judendom räknar även in psykisk ohälsa hos modern. Att göra abort av sociala och ekonomiska skäl anser vi vara helt fel. Självfallet är det helt felaktigt att använda abort som ett försenat preventivmedel. Ett preventivmedel får inte hindra mannens säd, exempelvis kondomen. Ett preventivmedel som är tillåtet är p-piller. En annan aspekt är att "livet går före allt så kondomer kan användas för att förhindra spridning av AIDS och könssjukdomar. Judendomen anser att homosexuella relationer är en realitet och att den moderna judendomen har utvecklat en tolerans, där homosexualitet inte fördöms. Det är uppenbart att det finns kärlek mellan homosexuella personer. Däremot är  ortodoxa grenar av judendomen har en mer negativ attityd än konservativa och liberala. 

Döden är lika naturlig som livet som mn inte skall skrämmas av. Judendomen anser att det finns ett andligt tillstånd efter döden. Det kan däremot inte beskrivas i detalj eftersom det finns olika tankar om livet efter detta. Judendomen lägger dock vikten på livet inte på livet efter detta.  Den judiska begravningen skiljer sig från den svenska framförallt i att den redan sker efter ett par dagar. Ritualerna kring död och begravning är fastställda i detalj.  Man ska visa respekt för den döde. Alla döda hanteras precis likadant och man ska återföra de sörjande så snabbt som möjligt till ett normalt vardagsliv.

Första bilden är på en rabbin och den andra bilden är på judarnas sjuarmade ljusstake. 

Källa: http://www.jfst.se/judendom/faq.php?title=Vanliga+fr%E5gor

Bar Mitzvah är när pojken har uppnått religiös myndighetsålder. Detta sker vid tretton års ålder. Bar mitzva sker automatiskt men det är dock brukligt att hedra tillfället genom att delta i en gudstjänst och att då kallas fram att välsigna Torahn, samt ibland att läsa ett avsnitt av Torah på hebreiska. Tjejernas motsvarighet heter Bat Mitzvah och sker vid 12 års ålder. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bar_mitzva

De judiska matreglerna anses vara till för att lära oss att välja. Alla djur måste stilla sin hunger. Djuren äter vad som helst (som just sådana djur kan äta). Människan är det enda djur som kan välja och genom att vi väljer vad vi äter, visar vi att vi inte bara är djur, utan också människor. Genom att judarna bara väljer att äta det som Gud befallt dem att äta, höjer de ätandet till att en religiös handling. All frukt och alla grönsaker är tillåtna att äta. Man får äta följande: 

Man får inte äta: 

Källa: http://www.judiskaforsamlingen.se/sv/Judendomen/Kosher/tabid/160/Default.aspx