Davidstjärnan är judarnas symbol. Davidsstjärnan är en relativt ny symbol för judendomen, symbolen förekommer väldigt sällan i den tidiga judiska litteraturen. Tidigare var det främst den Menora (=sjuarmade ljusstaken) som symboliserat judendomen. Det finns många teorier om vad davidsstjärnan betyder och står för. Några menar att på grund av att stjärnan är hoptvinnad så går den inte att separera på precis som det judiska folket. Andra menar på att den nedre delen av stjärnan pekar neråt mot den mänskliga världen och den övre delen pekar uppåt mot Gud. Andra judar menar att stjärnans tre sidor representerar de tre olika typer av judar som finns. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Davidsstj%C3%A4rna   

Sabbaten är den judiska vilodagen och firas varje vecka från solnedgången fredag kväll tills tre stjärnor syns på lördag kväll, för att ge möjlighet att begrunda världens skapelse. Sabbat har mycket stor vikt i den judiska religionen vilket gör den till en av de viktigaste högtiderna inom judendomen. Under Shabbat får enligt traditionell judisk uppfattning inget arbete utföras. Det är heller inte tillåtet att resa, att bära saker utomhus eller tända/släcka eld. Eftersom elektricitet anses som en form av eld är det enligt ortodox judendom inte tillåtet att sätta på eller stänga av ström. Dessa förbud får endast brytas för att rädda människoliv. Sabbatsfirandet inleds med att någon av de närvarande kvinnorna tänder levande ljus och läser en välsignelse över dem.Under fredagskvällen äter man också en liten festmåltid som inleds med  ett helgande av Shabbat, genom att man läser välsignelser över vinet, och äter av det särskilda sabbatsbrödet. Lördagsmorgonens gudstjänst anses som veckans viktigaste i de flesta riktningar av judendomen. Det är då man läser veckans parasha som är ett avsnitt ur Torah. Efter läsningen ur Torah läses också en s.k haftarah som är en profettext. Shabbat avslutas med en ceremoni som kallas Havdalah. En bägare innehållande vin hålls upp och ett ljusarrangemang bestående av minst två sammanflätade ljus tänds. Sen läses en text där gränsen mellan Sabbats helighet och den övriga veckan markeras. En liten dosa med väldoftande kryddor räcks runt bland de samlade som sedan håller upp händerna mot havdalahljuset och låter det reflekteras på naglarna. Sedan dricker man ur vinbägaren. Till sist sjungs sångerna Elijahu Hanavi om profeten Elias, och Shavuah Tov, en god vecka.

Den första bilden visar en sabbatsdukning och den andra bilden visar det särskilda brödet som kallas för Chalot. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sabbat

Synagogan är en judisk samlingslokal till för tillbedjan och religiösa studier. På traditionella synagogor ses ofta tolv fönster som ska symbolisera de tolv judiska stammarna. En synagoga är inte på något sätt någon nödvändighet för en judisk gudstjänst. Den kan hållas nästan var som helst, givet att  10 vuxna judar (judiska män i ortodoxa församlingar) finns närvarande. Varje synagoga har även en läspulpet och ett skåp där torah-rullarna förvaras. En synagoga är alltid byggd så att Aron Hakodesh står åt öster mot Jerusalem. Den viktigaste skillnaden mellan ortodoxa synagogor och reformsynagogor är att i reformsynagogor sitter männen och kvinnorna tillsammans när de ber, men i ortodoxa synagogor är de åtskilda. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Synagoga

Hejsan! 

Ligger före i tidsplaneringen vilket är toppen då jag kommer utöka min religionsresa med att undersöka hinduismen och buddishmen också! :) Men nu kommer vi lägga vår fokus på judendomen! Just nu befinner jag mig i Israel och ska försöka lära mig om den judiska religionen, vilket jag ser framemot. Judendomen är den religions som intresserar mig mest! 

Judendomen har en av de äldsta religiösa traditionerna som finns och som utövas än idag. Många av dess texter och traditioner är centrala även för islamen och kristendomen. 2007 uppskattades antalet judar. Då fanns det cirka 14,5 miljoner, varav 41 procent bosatta i Israel. Till skillnad från kristendomen och islam finns det inte inom judendom några officiella trosuppfattningar eller allomfattande doktrinella villkor som utgör villkor för att vara medlem. Det är mitzvoth (cermonin) som står som stomme inom Judendomen, och tron spelar en underordnad roll i jämförelse med kristendomen. En person kan ses som jude om hen håller fast vid ett helt system av trosatser som gäller den Allsmäktige och livet efter döden eller om hen håller fast vid ett antal enkla trosuppfattningar som ge innebörd till befintlig ritual, eller (åtminstone i liberal judendom) till och med om hen inte alls tror på Gud. Traditionell judendom håller fast vid att en jude, oavsett född eller omvänd, är en jude för all tid. Sålunda anses den jude, som hävdar sig vara ateist eller som konverterar till en annan religion, fortfarande vara jude. Enligt den reformistiska judendomen anser man att alla som har antingen en mor eller far som är judisk är jude. Detta frångår således den ortodoxa principen att endast den vars mor är judisk räknas som jude.

Inom judendomen har Jesus inte någon religiös funktion. Vissa judar betraktar Jesus som en historisk person, andra förnekar hans existens och säger att Paulus var kristendomens grundare.

Alla Jesu uttalanden i det Nya testamentet utgör för judarna redan kända grundprinciper och tillägger inte något väsentligt till Torahn. Judenheten tror på de löften som finns i Tanach (Gamla Testamentet) om en Messias men avvisar att han skulle ha varit Jesus. Istället väntar de fortfarande på Messias som enligt judisk lära inte kommer att vara gudomlig utan mänsklig. Specifikt avvisar judendomen vidare treenighetsläran med hänvisning till bland annat Femte Mosebok 6:4. 

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Judendom

Detta är islamens symbol: 

Man brukar fira ramadan om man tror på islam Genom att från gryning till skymning helt avstå från mat, dryck och samlag ska muslimer som deltar i fastan lära sig tålamod och ödmjukhet och öka sitt medvetande om religionen. De ber till Allah mer än vanligt och önskar då förlåtelse för gångna synder och vägledning för att leva rättfärdigt och rena sig själva. Alla förväntas uppträda väl, ge allmosor, högakta sin familj och undvika våld, ilska, avundsjuka, småaktighet, girighet och ryktesspridning. Ramadan är också en tid för festligheter då familjer, släktingar och vänner träffas för att bryta fastan eller äta senare måltider tillsammans.

Jag fick en kommentar från en om att det muslimers fel att det finns hedersrelaterat våld. Faktiskt så begicks det första hedersrelaterade våldet av en strikt kristen familj. Det finns även uppfattningar om att hedersmord skulle vara accepterat och förespråkande enligt den islamiska läran. Företrädare för islam hävdar dock att hedersmord inte har stöd i Koranen eller islams lära då dödande (annat än i självförsvar eller rättfärdigt syfte) är strikt förbjudet och att dödandet av ett liv motsvarar dödandet av hela mänskligheten. Hederskulturen har i flera avseenden ursprungliga rötter förislamisk arabisk hederskultur och kvinnosyn. Liknande regler finns i Gamla Testamentet där äktenskapsbryterskor ska dödas. Arabisk och judisk kultur har gemensamma rötter. Hedersmord har alltså snarare sina rötter i kulturella aspekter, än i religiösa, flera tusen år gamla. Det ska vidare tilläggas att många av de aktuella fallen är varken familjerna eller brottsutövarna aktiva eller praktiserande muslimer, utan snarare kopplade till den arab/kurdiska kulturen.Hedersvåld utövas av kollektivet (gruppen, familjen) som en legitim, oundviklig handling för att straffa kvinnors olydnad, bevara och rentvå familjens heder och värna om familjens sociala anseende. Våldet är kollektivt planerat, kollektivt sanktionerat och ofta kollektivt utövat. Förövarna skyddas av kollektivet, vilket

också leder till få anmälningar och åtal. Våldet drabbar i störst utsträckning kvinnor, framförallt unga kvinnor, men även män kan drabbas genom att de tvingas till äktenskap. Dessutom kan hedersförtrycket också drabba män som stödjer eller beskyddar en utsatt kvinna; inleder en relation med en kvinna som anses tillhöra en annan man; inleder en relation med en kvinna mot hennes familjs vilja; eller lever som homo- eller bisexuell. 

En religion eller en folkgrupp kan aldrig hållas ansvarig för övergrepp som begås
av enskilda personer. Detta gäller även i de fall då personen som begår ett övergrepp ser sig själv ha agerat som representant för en viss religion och där religionen har används som ett maktinstrument för att exempelvis berättiga förtryck av kvinnor. Även i de fall där våld och övergrepp i hederns namn är systematiska betyder det inte att samtliga bekännare av en religion bejakar eller stödjer övergreppen.

Några uppmärksammade fall där hedersrelaterat våld eller hedersrelaterat våld har varit inblandat är morden på Pela och Fadime. Du kan läsa mer om dem på http://www.pelaochfadime.se/